Igår blev Ester 9 månader! Det känns som att veckorna rusar förbi och tyvärr har hon varit sjuk mycket senaste tiden. Hon har en extremt segdragen förkylning som vägrar att ge med sig men trots det har hon varit väldigt aktiv och lärt sig en hel del den här månaden.

Personlighet

Fram till rätt nyligen har min lilla tjej varit en oblyg och social varelse, men senaste veckorna har hon blivit mycket mer avvaktade när det kommer till nya människor och hon visar tydligt vilka som ingår i hennes närmaste krets. Hon har blivit extremt mammig och vill vara där jag är, eller i min famn under dygnets flesta timmar. Men samtidigt är hon väldigt nyfiken och busig och älskar att upptäcka nya saker och utforska delar av hemmet som hon tidigare inte varit intresserad av. Storfavoriten är båda badrummen och hallen, men man får passa henne noga. För toaborsten som är ett big no no är superspännande och den ger hon sig ut på jakt efter så fort ett obevakat tillfälle ges. Jag är livrädd för att hon en dag ska få tag på den, bara tanken gör mig illamående. Barnvagnens varukorg är också väldigt poppis och där kan hon stå och gräva ett bra tag.

Mat

Hon är fortfarande rätt matglad även om förkylningen så klart påverkat hennes aptit. Hon äter numera gröt eller macka plus ägg till frukost, en halv till hel barnmatsburk till lunch och middag och så lite amning på förmiddagen och kvällen som mellanmål. Hon går oftast med på att bli matat men helst av allt vill hon äta själv och av det jag äter. Ibland blir hon så arg att hon bryter ihop helt och hållet om hon inte får provsmaka av min mat. Inte så roligt när man äter något som kanske inte är helt lämpligt för en 9 månader gammal bebismage. 😐 En stund innan läggdags äter hon antingen en portion gröt eller så dricker hon välling i samband med att hon ska sova. Men hon har inte varit speciellt sugen på vällingen den senaste veckan som hon tidigare brukade sluka i ett nafs. Kanske är det förkylningen som gör det svårt att suga eller så har hon bara tappat intresset för nappflaskan.

Sömn 

Sömnen har ju såklart också varit påverkad av förkylningen till stor del. Det har varit fler uppvak än vanligt i perioder då hon varit väldigt snorig och täppt och i och med det har hon också ammat mycket mindre nattetid. Helt enkelt för att hon inte kunnat. Det har gjort att hon mer eller mindre slutat äta på natten utan ammar när hon vaknar på morgonen istället, vilket brukar vara allt emellan klockan 05-07.

Utveckling

Numera kan hon ställa sig upp med stöd utan några som helst problem och hon kan också gå i sidled längs med bord, soffor och så vidare. Hon kan plocka upp saker från golvet med pincettgreppet och man får se upp så att hon inte kryper in under matbordet och plockar upp något liten matrest som mamma eller pappa missat att städa undan. Hon vill för övrigt fortfarande stoppa allt hon kommer åt i munnen, det behovet har inte minskat det minsta utan hon undersöker gärna nya föremål genom att suga och slicka på dem. Kanske förklaringen till vinterns oändliga förkylningar? 🙄 För någon vecka sedan sa hon något som lät som titta och mycket riktigt har hon fortsatt säga titta när hon kommer över ett nytt föremål. Hon säger också mamma när hon blir ledsen eller när hon vill att jag ska plocka upp henne. När hon plockat upp ett föremål visar hon gärna upp det för den som är närmast genom att sträcka fram det till personen i fråga. Sedan kan hon hålla på att ge och ta tillbaka det hur många gånger som helst tills den hon leker med tröttnar och inte orkar mer. 😊

Det var lite grann om min lilla tjej som inte känns så liten längre! ❤