louise winblad

Louise Winblad

Louise Winblad är mamma, illustratör och driver bloggen och instagramkontot hej hej vardag. Vi ses för att prata om hennes illustrationer av föräldraskap, kaos och vardagspussel och om hur föräldraskapet kan vara både jobbigt och underbart. På baksidan av hennes bok ”Hej hej vardag” kan man läsa: ”Tecknandet började som terapi för Louise Winblad. Hon tecknade sin vardag och alla dråpliga, osnygga, mindre charmiga sidor av att vara ny förälder. Vardagen är intensiv, underbar, jobbig och härlig, och den här boken är en hyllning till just det”. Så vi tar det från början och frågar hur hon såg på tecknandet som terapi och vad hon egentligen behövde ha utlopp för.

Tecknandet började som terapi för dig. Vad behövde du ha utlopp för?

– Framförallt kaoset. Jag började när Maja var ett halvår och Märta var ett och ett halvt. Det var så många situationer då jag egentligen ville gråta. Och så vill jag skratta lite också, för ser man det lite utifrån så är det extremt komiskt. Det är så många situationer som man är med om då man tänker ”Men vad är det här?”. Som att byta blöjor på en offentlig toalett. Man tappar en blöja, den hamnar upp och ner, man har ett barn som går och river ur saker.

– Man kan inte ha kontroll, man måste släppa kontrollen, för det här lever sitt egna liv. När man ser det på ett humoristiskt sätt så kan man öppna upp och prata om det. Vissa saker kan bli för känsligt och jobbigt att prata om. Då blir ju humor ett sätt att få lite distans till det och faktiskt kunna ta i saker.

vardagspussel

Louise Winblad

Din terapi kanske blir terapi även för andra?

– Ja, jag märker det i kommentarsfälten, det finns ett sånt behov. Det strömmar in kommentarer som ”Å, jag trodde det bara var jag”. Folk delar med sig av enormt mycket. Ibland kan jag känna att jag måste skriva de här inläggen, även om de känns lite jobbiga eller utlämnande. Just sex är ett sånt där superjobbigt ämne. Även relationen och slitningar där, sånt får folk att skriva hur mycket som helst. Man behöver det, tror jag.

– Bilderna är en motsats till hela sociala medier-reklamen-för-sig-själv. Folk tycker att det är skönt. Och att det visade sig vara ganska många som behövde en annan sida av föräldraskapet.

vardagspussel

Louise Winblad

Man kan ju lägga in väldigt mycket i ordet Vardagspussel. Vad är vardagspussel för dig och vad tycker du om det ordet?

– Jag tycker att det är extremt beskrivande. Jag ser det väldigt mycket som ett pussel. När man får barn blir ju hela livet logistik. Allt handlar om vem som kan hämta, vem som kan lämna, hur man vabbar, kan man vabba halvdag, kan nån komma och hämta, om vi fixar en barnvakt här så kan vi göra det där. Allting är ju ett pussel för att allas behov skulle bli något sånär mättade. Sen gillar jag ju pusslandet, när jag lyckas lägga det på ett bra sätt utan att klippa av bitar eller fila ner.

– Jag tilltalas ju lite av kaoset och tycker om utmaningar. När jag skulle dra från jobbet och hämta två barn som var hungriga, hetsigt som sjutton, och inte kunde ta med något ätbart. Det är ju snorjobbigt. För om jag gav det till båda barnen så blev ena barnet mätt och åt ingen middag, men om jag inte gav något ätbart så blev det kaos, för då var dom så hungriga och trötta så det bara var skrik och gråt fram till maten kom. Så när jag var påväg till hämtningen så kunde jag nästan känna adrenalin-påslag, att nu jädrar, nu ska jag klara det här. Sen kunde jag ju bli gråtfärdig för att det var så kämpigt.

Louise Winblad

Louise Winblad

Hur ser du på gränsen mellan det där kaoset som är ok och kaoset som snarare är varningstecken för att pressen är för stor?

– Det finns saker man kan skratta åt några veckor senare eller ett år senare och det finns saker som man fortfarande inte skrattar åt 3 år senare, för att det var för jobbigt. Ofta märker man inte gränsen förrän den är passerad och man kanske till och med börjar komma ifrån det.

– Jag tror det allra största problemet för kvinnor är att man måste vara duktig på alla plan. Man måste vara en bra mamma, en engagerad mamma, en mamma som inte tittar på telefonen, alla dessa pekpinnar. Det finns inget alternativ. Jag tror inte män har samma press, de har inte den här yttre pressen även om de förstås vill vara en bra pappa.

– Det fanns en period då jag gjorde schema med två timmar varannan lördag då jag fick gå iväg. Jag behöver fortfarande ha paus. Måndagar har blivit en favoritdag för då jag får sitta med mitt kaffe och mina teckningar och rita och det är inte full service. Jag blir galen nu för våra barn somnar kl. 22 för att dom har slutat med napp och snutte. Så jag är så mätt på barn på kvällarna så jag vill gråta för jag behöver vara själv en stund och andas.

– Det är ju intensivt. Det är ju hela tiden. Och man är ju förälder även när man är någon annanstans. Det hade inte jag fattat innan jag fick barn. Jag trodde att man fick en paus om man gjorde något annat, men det får man ju inte. Man har ju hela tiden en tanke där i alla fall. Som nu, nu ska jag kolla om barnvakten har sms:at och undrar hur det går med legobiten i magen.

Louise Winblad

Vad skulle du säga är din viktigaste lärdom från din tid som förälder?

– Jag är mycket mer i nuet. Jag har alltid varit drömmare men så är jag inte alls nu, vilket jag ser som ganska positivt. För det är ingen flykt bort. Jag behövde den där distansen till mig själv tror jag, som man får med barn när fokus är på någon annan.

– Jag kunde stressa hem från förskolan och säga ”Men håll inte på att klättra nu, nu ska vi hem!”. Och så tänkte jag, varför ska vi hem? Dom har ju kul här och nu. Det är ju inte som att vi måste hem för att vi har en tid att passa. Jag har lärt mig att tagga ner lite i stunden och har en lite skönare inställning till livet.

duktig flicka

Bild gjord för Act by Heart av Louise Winblad

Är det där något som kommit nu eller kan du se när den inställningen kom? 

– När jag var föräldraledig så fanns en jättekonstig rastlöshet. Understimulerad trots att jag hela tiden var sysselsatt. Jättekonstig kombo. Jag vet inte om jag var så mycket i nuet då, då var jag mer rädd och stressad. Men det är ju en träningssak. Jag kan fortfarande bli rastlös och vilja driva på. Att vara i nuet tränar jag fortfarande på, och lär mig ganska så bra. Kanske inte i lekparken (skratt), fruktansvärt tråkigt.

Kram

Louise Winblad

Vad är det bästa med att vara förälder?

– Det är så många grejer som är fint med att vara förälder. När jag blev gravid sa mina dåvarande kollegor ” å va roligt, nu behöver du inte bli en sån som hoppar fallskärm och sånt, för nu kommer du få uppleva världen på nytt.” Och det är verkligen så! Man får titta ordentligt på en daggmask, det gör jag ju aldrig. Mina barn lyfter upp masken och frågar ”Varför är den såhär? Kolla vilket äckligt, den här är mosad.” Ja, då står jag där och tittar på en daggmask eller på isen och ser hur den spricker. Man upplever allting på nytt.

– Och man lär känna en person mer och mer. Det är en väldigt bra sak med att vara förälder. Man är älskad och det är ju jättehärligt. Att dom tycker om en så mycket och tycker att man är rolig. Och så tycker jag att det är så roligt att vara med dom också.

Vad skulle du vilja säga till de som läser det här nu? 

– Avfölj konton som får dig att må dåligt. Följ bara sånt som får dig att må bra. Ta en riktig check där och se vad man mår bra av och inte. För om man är som jag var, då är man tillräckligt känslig som det är.

– Att vara förälder är både svinjobbigt och underbart. Man behöver inte välja. Man får låta det vara så. Det får vara både och. Och man älskar sina barn ändå.

Kanske du också vill läsa:

→ Familjefotografen Minna Ridderstolpe om bilden av föräldraskapet: ”Perfekt är platt och ointressant”