Alla föräldrar är måna om att deras barn utvecklar empati. Kanske funderar du också på hur du kan stödja den utvecklingen och om det finns något du kan göra för att gynna ditt barns empatiska utveckling. Vi pratade med doktoranden Malin Eriksson, från Uppsala universitet, som forskar på just empati.

Hur kan jag som förälder se tidiga tecken på empatisk utveckling hos mitt barn?

Forskning har visat att barn redan efter födseln har förmågan att uppvisa empatisk smitta. Ett mycket tidigt tecken på empatisk utveckling kan därför vara att ditt barn ”smittas” av andras känslouttryck, t.ex. att det börjar gråta när det hör någon annan gråta. En viktig förutsättning för empatisk utveckling är att barnet utvecklas socialt och emotionellt. Andra tidiga tecken på empatisk utveckling kan därför vara att barnet t.ex. söker och ger ögonkontakt, svarsleenden, härmar sociala beteenden och reagerar på andra människors känslouttryck. En del barn kan också börja uppvisa beteenden som påminner om sympatiska handlingar, som att trösta någon som är ledsen, när det börjar närma sig året. Det är dock viktigt att komma ihåg att empati är en komplex socialkognitiv process som utvecklas under hela barndomen och att alla barn utvecklas olika och i sin egen takt.

reglera barns känslor

Kan jag som förälder göra något för att gynna mitt barns empatiska utveckling?

För de allra flesta barn är det vardagliga sociala samspelet med föräldrar, nära familj och i förskolan tillräckligt för att de med tiden ska utveckla en adekvat empatisk förmåga. Men vill man som förälder gynna sitt barns empatiska utveckling ”lite extra” kan man tänka på att tidigt lära sitt barn att det finns olika sorters känslor. Empati grundar sig i känslor och känslouttryck, därför är det viktigt att lära barnet att det finns olika sorters känslor, både positiva och negativa. Man kan även tänka på att lära sitt barn att hantera sina egna känslor. Forskning har visat att adekvat emotionsreglering ökar både empatiskt och prosocialt beteende hos barn (prosocialt beteende är ett samlingsbegrepp för beteenden som gynnar andra människor, t.ex. att hjälpa till, dela med sig och att samarbeta). Det är också viktigt att barnet lär sig skilja på sina egna och andras känslor. Barnet kan annars uppleva den andres känslor som sina egna, i en situation där det  reagerar empatiskt på någon annans känslouttryck.

Prosocialt beteende och empati är ju tätt förknippade, kan du berätta något om kopplingen mellan empati och prosocialt beteende?

En koppling mellan empati och prosocialt beteende som det sällan talas om är strategisk prosocialitet. Empati betyder att ha förmågan att kunna föreställa sig  (affektiv empati) och förstå (kognitiv empati) vad en annan människa känner. Prosocialt beteende är ett samlingsbegrepp för beteenden som gynnar andra människor, t.ex. att vara snäll, hjälpa till, dela med sig och att samarbeta. För att kunna vara prosocial i kontakten med andra människor behövs ett visst mått av empatisk förmåga, men det behöver nödvändigtvis inte vara så att man bryr sig om den andres känslor (sympati) bara för att man förstår dem. Prosocialt beteende förknippas vanligtvis med sympati, men en del individer är strategiskt prosociala, vilket innebär att de beter sig prosocialt för att det gynnar dem själva. Hur man väljer att använda sin empatiska och prosociala förmåga varierar därför mellan olika individer. Forskning har visat att barn redan under förskoleåldern börjar uppvisa dessa skillnader. I en studie från min egen avhandling (se nedan under ”Källa”) visar resultaten att barn vid fyra års ålder ägnar sig åt strategiskt prosocialt beteende och att de barn som spontant inte hjälper andra är mer strategiskt prosociala.

empati

Hur kan jag som förälder uppmuntra ett konkret empatiskt beteende hos mitt barn? Exempelvis hur man är en bra kompis.

Empatiska beteenden behöver inte alltid vara socialt gynnsamma för barnet, t.ex. om det ofta riktar sina empatiska reaktioner mot sig själv. För att barnet ska kunna vara en bra kompis behöver barnets empatiska reaktioner istället riktas mot andra. Som förälder kan man därför uppmuntra barnet att omvandla sina empatiska reaktioner till konkreta prosociala handlingar. Detta kan man göra genom att vara en empatisk modell för barnet och t.ex. visa det hur man tröstar någon. När det uppstår en situation där barnet uppvisar  empatiska reaktioner kan man prata med barnet om dess egna och andras känslor. Det kan vara bra att vara medveten om att barnet uppfattas som en bra kompis även om det är strategiskt prosocialt. Vill man att barnet ska bete sig prosocialt med sympati som motivation, kan man därför behöva prata med barnet om att det är viktigt att t.ex. vara snäll och dela med sig för att det ska bli bra för andra och inte bara för barnet själv.

Malin Eriksson, doktorand, Institutionen för psykologi, Uppsala universitet malin eriksson empati

Källa:

Kenward, B., Hellmer, K., Söderström Winter, L., Eriksson, M. (2015) Four-year-olds’ strategic allocation of resources: attempts to elicit reciprocation correlate negatively with spontaneous helping, Cognition, 136, 1-8

→ Vad är en bra kompis? Såhär svarar barnen!