Nu är hon här! Othilia Gunnardo, familjens yngsta skatt och Hennys efterlängtade lillasyster.

Just nu ligger Othilia på mitt bröst och sover. Jag hör hennes små gulliga andetag och hon är varm och len och gosig! Bredvid ligger en sovande David, som varit en stjärna och tagit hand om mig och Othilia på bästa sätt. Henny är stolt och glad i sin lillasyster men tycker skriken är lite jobbiga. Då åker hörselkåporna fram och lillasyster får hoppa tillbaka i min famn.

I mitt inlägg ”Gravid vecka 40 – Förväntningar på hur och när förlossningen startar” skrev jag om att man inte kan veta hur en förlossning kommer att bli och så var det verkligen den här gången. Från att värkarbetet kändes segt och långdraget kastades vi in i det faktum att Othilia kanske inte mådde så bra där inne i magen och att man efter kontroller kunde ta beslut om att operation skulle bli nödvändig.

Och så blev det. Vi rullades iväg till operation och Othilia togs ut med akut kejsarsnitt, fredag morgon kl. 07.47 Allt gick bra och den lättnaden går nog inte att beskriva! Men nu känner jag mig ganska mörbultad och vi har dykt in i bebis- och amningsbubbla.

Ska skriva ner en förlossningsberättelse och lite tankar om min upplevelse av akut kejsarsnitt någon dag. Nu ligger Othilia i sin säng (vill annars vara nära, nära) vilket innebär att jag måste passa på att sova en liten stund. Vi hörs! ♥