blyga barn

Många föräldrar är oroliga över att deras barn är blyga, att de skulle vara otrygga, osäkra och ha svårt i relationer. Men att vara avvaktande och iakttagande kan ha många fördelar. Blyga barn kan faktiskt – till mångas förvåning – vara de barn som har bäst koll på det sociala samspelet och vad som händer i en grupp.

Att vara blyg är helt normalt

Precis som det inte finns någon en exakt definition av social kompetens, finns det heller inte någon exakt definition av blyghet. Och precis som med social kompetens, handlar blyghet om flera olika egenskaper och beteenden. Blyghet skulle lika gärna kunna definieras som att vara avvaktande eller iakttagande. Det är helt normalt att vara blyg och det behöver inte handla om brister i barnets sociala utveckling. Få personer känner sig helt säkra i alla sociala sammanhang och säkert har även du som vuxen känt dig osäker eller obekväm när du blivit tilldelad en bordsplats på en middag där alla runt omkring dig är nya eller när du varit ny på en arbetsplats och får nya kollegor. Kanske har det ibland bara handlat om att man inte har lust att prata eller ge sig in i sociala sammanhang?

Blyga barn kan vilja samla information

Då ska man komma ihåg att bara för att man känner sig obekväm i en situation, eller helt enkelt vill avvakta och iaktta, behöver det inte betyda att man har dålig självkänsla eller är otrygg. Hjärnan läser av personer och situationer för att se till att du befinner dig på en trygg plats och att personerna där vill dig väl. Skulle hjärnan av någon anledning uppfatta fara är ju tanken att den ska signalera att du ska ta dig därifrån med livet i behåll.

Att läsa av sociala sammanhang är alltså något vi alla gör. Men hur mycket vi läser av och hur säkra och trygga vi känner oss varierar mellan olika personer, både på grund av arv och miljö. Och det behöver faktiskt inte handla om att man känner sig otrygg, det kan helt enkelt handla om att man inte vill. Blyga barn kan vilja samla information och ta in intrycken från andra barn och vuxna. De läser av först och agerar sen. De kan få stor förståelse och kunskap om det sociala samspelet mellan människor som de drar nytta av i andra sammanhang.

Blygheten – ett personlighetsdrag?

Vissa forskare menar att blygheten är ett personlighetsdrag. Redan i spädbarnsåldern kan man se att en del barn reagerar starkare på nya situationer och nya människor än andra barn. Sedan har naturligtvis uppväxtmiljön också betydelse. Det kan handla om hur vi runt omkring barnet förhåller oss till blygheten. Blygheten växer inte bort men kan utvecklas både till något positivt och negativt, något som i värsta fall orsakar ångest och i bästa fall utvecklas till en fördel.

 

Respektera blygheten

Därför är det viktigt att respektera blygheten och inte se den som en svaghet utan låta barnet ta den tid det behöver. Som förälder kan man backa upp och visa att sociala sammanhang inte är farliga men att det är ok att inte alltid vilja vara med. Barnet behöver få utvecklas i sin egen takt, med lagom stora utmaningar, utan att känna sig pressad. På så sätt kan barnet samla på sig positiva erfarenheter och få en positiv självbild, oavsett om det väljer att stå i rampljuset eller väljer att stå bredvid och iaktta.

Läs mer:  Vad är social kompetens?

Vi kommer att titta mer på det här med blyghet, och när det blir ett problem. Håll utkik!

Dela och diskutera gärna: