prata med barn om sorg

Sorg. Det är tungt att känna och bära. Det kan vara tungt att se andra människors sorg. Barn har inte alltid ord för det som händer, vad de tänker och känner. Hur kan vi vuxna prata med våra barn om sorg?

Små barn och sorg

Barn förstår och reagerar olika på sorg, delvis beroende på ålder. Små barn i förskoleåldern kan ha svårt att förstå att en människa inte kommer tillbaka. De kan blanda ihop fantasi och verklighet och fantisera om var den döde är och om den döde kommer tillbaka på något annat sätt. Ju mindre barnet är desto mindre erfarenhet och kunskap har de generellt om död och sorg. Små barn har heller inte alltid ord för det som händer, vad de känner och tänker. Därför är det viktigt att de får stöd i sin sorg och att vi som vuxna känner oss trygga med hur vi kan prata med barn om sorg.

Hur kan man prata med barn om sorg?

Det kan vara jobbigt att prata med barn om sorg och det kan väcka stora frågor som inte heller vi vuxna har svaren på. Låt barnet få ställa frågor och berätta om vad de tänker. Som vuxen vill man många gånger ha svar på barnens frågor men det är ok att säga att vi inte heller vet och berätta att människor kan tro olika.

Att få visa, uttrycka och prata om sorgen är ett sätt att bearbeta den. Men det är viktigt att inte tvinga ett barn att prata. Ibland kan det ta tid. Var därför uppmärksam på barnets signaler om hen vill prata.

Små barn har heller inte alltid ord för det som händer, vad de känner och tänker. Då kan vi behöva hjälpa dem att hitta orden, att få sitta ner och prata om vad som händer och vad man känner. Som vuxen kan du också ta hjälp av barnlitteratur som kan klä sorgen i ord och bilder i en berättelse. Det kan också vara skönt för den vuxne att ha en bok att prata kring.

Säg inte ”Var inte ledsen”!

Att vara ledsen och nedstämd är inte farligt utan helt naturligt. Det är inget vi måste ta barnet ur, utan det är viktigt att även låta barnet ha sin sorg och reagera på sorgen på sitt sätt. Det är lätt hänt att vuxna vill ”klappa på kinden” och säga ”Var inte ledsen”. Men ledsen får man vara, det är helt ok och det är inte farligt.

Fråga hur barnet mår, vad barnet tänker och känner för att hjälpa barnet på traven och att visa att du finns där för att lyssna och ta emot det barnet har att berätta och uttrycka. Men tvinga inte barnet att prata eller svara på dina frågor. Om barnet ställer frågor är det viktigt att tänka på att inte ens vuxna kan svara på alla frågor. Var ärlig, barn förstår ofta mer än vad vi tror och de märker om något är fel.

Barn reagerar olika

Precis som vuxna reagerar barn olika. Barnet behöver få bekräftelse på att känslorna är ok. Tillåt därför barnets känslor komma fram, utan att döma eller kritisera. En del reagerar med starka känslouttryck, kanske ilska och mycket gråt. Andra barn vänder sig inåt, blir tystlåtna och vill dra sig undan.

Var uppmärksam på barnets sorgereaktion och om barnet kan behöva hjälp och stöd utifrån. Det kan exempelvis handla om att barnet under en längre tid är väldigt arg och börjar slåss eller bli nedstämd eller orolig under en längre tid. Det kan också vara så att du som vuxen själv befinner dig i sorg och har svårt att finnas till för ditt barn. Se i så fall till att ditt barn får kontakt med andra stödjande vuxna.

Att tänka på:

  • Sorg inte är farligt utan något helt normalt som tillhör livet.
  • Att få prata, visa och uttrycka sorg är ett sätt att bearbeta den.
  • Barn förstår ofta mer än vad vi tror.
  • Lyssna på barnet och ta gärna hjälp av böcker för att hjälpa barnet att förstå. Det kan också vara skönt för den vuxne att ha en bok att prata kring.
  • Låt barnet få kontakt med andra hjälpande vuxna om du själv av olika skäl inte förmår finnas till för ditt barn.